Hatar disken

Allmänt dravel
Nu menar jag inte den som står klar i diskmaskinen. Förresten är det så för flera, att diskmaskinen oftare innehåller ren än smutsig disk? Brukar sluta alltid med att man plockar rena bestick direkt ur maskinen när man ska duka till maten. Ett riktigt I-lands problem.
 
Nu kom jag av mig lite, med rubriken menar jag den disk som sitter i nacken och ställer till det för mig allt emellanåt. Kan en utbuktning byta sida? Visserligen har jag fortfarande trassel med vänstra sidan men nu har jag även fått ont på höger sida. En liknande början som tidigare, med en punkt i vid skulderbladet som ömmat när jag vänder på huvudet. Vill INTE ha tillbaka den värk jag hade innan!!
 
I går var vi på bio och såg en kanonbra film som speglar hur illa det kan gå på grund av små olyckliga omständigheter. Den spelgar också hur fel det kan bli särskillt i ett litet samhälle där alla känner alla.
 
 
Det är en danskfilm och jag måste bara berömma danskarna för sina filmer och serier. Har sett och följer flera och gillar dem verkligen. De lyckas få en att fastna för karaktärerna och de flätas in i historierna så att man verkligen fastnar. Jakten en klart sevärd film, grät så tårarna sprutade i salongen. Blev arg så jag skakade på personer trots att jag samtidigt förstod deras agerande. Filmen slutade inte som jag riktigt trodde den skulle göra och för en sekund blev jag besviken men sen gillade jag det ändå. Det gav en riktig tankeställare och diskussionerna om filmen fortsatte långt efter att den var slut.
 
Snart ska jag göra mig iordning åk åka hem till min yngste som och fira honom. Han fyllde 20 år igår och även fast han är vuxen, så kommer han alltid vara min plutt <3 Kan inte förstå hur jag, som är så ung, kan ha SÅ gamla söner ;-)
 
Grattis älskade unge <3
 
Trevlig lördag på er alla / Eva-Lena
Ingen har kommenterat än bli den första!

Glädje blandat med sorg.

Allmänt dravel
Lämnar hockeyn hän ett tag, känns som att det är lite annat som upptar mina tankar. Både glädje och sorg. Jag börjar med det som får mitt humör att hålla sig uppe.
 
 
24 dagar kvar, tiden rusar iväg och jag har inte ens fixat nytt pass. Har visserligen väntat på mitt nya körkort, så att jag kan använda det att legitimera mig med. Nu har det i allafall kommit och i veckan får jag se till att åka och fixa passet. Bröllopet går av stapeln den 2 Maj och förra veckan blev det klart att vigseln kommer att ske på terassen på Hotel Feliz i Palma. Samma Hotel har vi bokat både en Suite och bröllopsmiddagen.
 
Innan denna glädje stund kommer att utspelas, så blir det ett kyrkobesök i sorgens tecken. Grabbarnas kusin Joakim kommer att begravas den 19 April och jag kommer att närvara för att ta ett sista farväl. Det gör ont i hjärtat när jag tänker på hans familj och vänner. Ni finns i mina tankar och jag önskar att jag kunnat lindra er sorg. Det är så tragiskt när unga människor lämnar oss. Joakim hann inte ens fylla 36 år.
 
Minns honom som en liten plutt som i tidig ålder fick utkämpa en kamp mot cancer och lyckades övervinna den. Jag är ändå glad att han fick uppleva lyckan, att bli kär och gifta sig med den kvinna han älskade. Dock hann de aldrig uppleva sin 1-årsdag som man och hustru och det gör mig så ont. Det ska inte vara så här! Ibland undrar man om det verkligen finns någon gud. Om det finns en gud så undrar man varför han straffar endel så hårt. Det finns en mening med allt....bullshit. Jag vet att jag ofta skrivit att jag tror att det finns en mening med allt men när sådant här händer så har man så förbaskat svårt att se någon mening med det! Usch, nu får jag sluta skriva för jag ser knappt genom tårarna.
 
Var rädda om varandra  / Eva-Lena
 
 
Ingen har kommenterat än bli den första!

Allt annat än hockey!

Allmänt dravel
Resan upp till norra delarna av vårt avlånga land var en mycket trevlig och, trots många mil i bil, ver den riktigt avkopplande. Vi har beslutat att vi till sommaren ska göra ytterligare en tripp norröver, men då en längre tid och riktigt utforska dessa delar för visst är det grannt där uppe.
 
 
Inte långt efter höga kustenbron så fick jag se en skylt där det stod Bjertrå och på något sätt kändes det lite häftigt. Här föddes nämligen min mammas morfar Kalle Ramberg. Det man vars efternamn jag tagit mig. Till sommarne kommer vi att åka dit och se vad vi kan finna ut om släkten.
 
 
Vi sov 2 nätter på Scandic Norr som ligger alldeles jämte Gärdehov. Här var vi och såg matchen som för 3 år sen tog Tingsryd upp i Allsvenskan. Kommer ni ihåg glädjen?
 
 
Förlåt, ingen hockey skulle det bli i denna blogg, men det är så jäkla svårt att i dessa dagar släppa tanken på hockey helt och hållet.
 
Ibland är jag lite stollig med kameran men får jag se något udda så vill jag ta ett kort. De undrade säkert vad jag var för toka när jag hängde ut genom rutan när vi körde om denna bil. Vi hade legat bakom dem en bra stund och haft lite skojigt åt deras lilla tilltag, så jag var bara tvungen att ta ett kort.
 
 
På vägen hem så åkte vi förbi skylten om Glada Hudik. Till sommaren ska vi inte bara åka förbi på motorvägen utan köra in och se dessa olika städer som ligger utmed kusten.
 
 
På färden hem gjorde vi ett stop hos min syster och hennes Kenneth i Nyköping. Det är alltid lika trevligt att träffas. Det slog mig när jag var hos dem hur vacker min syster blivit och det talade jag om för henne.
 
 
I bilen hem sa Chrille att så kan man ju inte säga. Det han syftade till var att jag just sa att hon aldrig varit så vacker som nu. Ungefär som hon inte varit vacker innan. Jo, men det har hon men nu har hon en inre styrka som strålar genom henne och hon ser ut att må så bra, vilket glädjer mig oerhört. Hon har levt ett liv som smått ätit upp henne inifrån men nu månar hon om sig och då menar jag inte bara det yttre. Jag är så stolt över henne och älskar henne för den hon är <3
 
 
Min syster och jag har också varit på en norrlands turne. För 3,5 år sen besökte vi en gemensam bloggkompis i Ö-vik. Tyvärr fick vi aldrig tillfälle att träffas på denna resa, dock hoppas jag att vi skall få möjlighet att träffas till sommaren. Skulle också vara roligt att träffa min lokförarkompis i Boden också :)
 
 
Innan vi kom hem så hann mörkret infinna sig och vi fick uppleva en vacker solnedgång under bilfärden. Åter igen hängde jag ut genom fönstret för att fånga det på bild. Trots hastigheten på motorvägen, så blev det en skaplig bild. Med denna bild önskar jag er en god nattsömn!!
 
/Eva-Lena
 
 
 
Ingen har kommenterat än bli den första!

Det tog nästan 24 år att få diagnos

Allmänt dravel
Tankarna far runt i huvudet på mig. Hur kan sjukvården missat detta? Hur kan vi som föräldrar missat detta? ASD, Autism Spectrum Disorder. Varför har ingen tidigare tänkt på detta, trots alla utredningar på barnhabiliteringen, så har ingen diagnos ställts. Visst har svårigheterna fastställts, men ingen har satt ihop de olika delarna till en diagnos. En diagnos som öppnar många dörrar till att få den hjälp man är berättigad till.
 
Diagnosen förändrar visserligen ingenting. Förståelsen fick vi närstående då vi för något år sedan snubblade över Asbergersyndrom. Vi ställde då själva diagnosen och helt plötsligt blev vardagen enklare och mindre konfliktsbenägen. Förståelsen gjorde att lillebror inte blev arg och sårad vid komentarer som "Fan, va du stinker" när han tagit på sig lite parfym. Ej heller blev det slagsmål för att någon tagit någons plats. Man bråkade inte vidare när någon gick i taket och inte kunde släppa att man tagit en godisbit i den andras skål. Man blev heller inte sur för att man inte fick låna DVD filmen som bara låg i den andras hylla. Ja, med förståelsen blev allt så mycket enklare.
 
Det enda som diagnosen egentligen ändrar är att man får den hjälp man är berättigad till enligt LSS, lagen om särskillt stöd. LSS gör så att min roll som "godman" försvinner till någon annan. Det dåliga samvetet jag haft för att inte haft 100 koll på alla papper kommer inte att finnas kvar. Mitt dåliga samvete för att jag inte orkat, hunnit eller haft kunskap med att vara det stöd jag vill vara, vad gäller att fixa en rutinartad fungerande vardag. Lättaste sättet har varit att tvätta och städa åt honom istället för att stötta honom till att bli en självständig person som fixar allt det själv. Men det är väl lite så när man är förälder, vanans makt sitter så långt ingjutet, så man gör mer än man behöver. Han kan ju långt mer än vad jag tror.

""Autism visar sig på olika sätt hos olika personer. Autismspektrumtillstånd används som samlingsnamn för olika typer av autism med varierande svårighetsgrad. De vanligaste formerna är autistiskt syndrom och Asbergers syndrom. Autistiskt syndrom innebär att man har en svårare form av autism än om man har Aspergers syndrom eller autismliknande tillstånd. Om man har autistiskt syndrom är det även vanligt att man samtidig har en utvecklingsstörning och ibland epilepsi,

Autism är en så kallad neuropsykiatrisk diagnos. Man får diagnosen om man har stora svårigheter inom tre områden: socialt samspel, kommunikation och begränsade mönster av beteenden och intressen. Man ska ha haft symtom inom alla dessa tre utvecklingsområden före tre års ålder för att få diagnosen autism. Man kan också ha andra symtom som till exempel en annorlunda tolkning av sinnesintryck, matproblem och sömnsvårigheter.

Om man har autism har man svårt med ömsesidighet i socialt samspel och att snabbt och intuitivt tolka andra människors tankar, känslor och behov. Små barn med autism har ofta en bristande vilja att spontant dela upplevelser med, eller söka tröst hos föräldrarna. Både som barn och vuxen kan man tycka att det är svårt att umgås med andra människor liksom att få och behålla vänner. Man kan ofta uppfatta en situation eller ett sammanhang på ett annorlunda sätt än de flesta andra. Ofta är man bra på att uppfatta detaljer, men har svårare att förstå helheter.

Om man har autism är det vanligt att man lär sig tala sent eller inte alls. Upp till hälften av alla barn med autism lär sig inte prata. Bland dem som talar är variationen stor; en del använder bara enstaka ord, andra många ord som är korrekta men upprepar färdiga fraser eller vad de just har hört eller sådant de hört tidigare (så kallat ekotal). Ett fåtal pratar på ett spontant sätt och uttrycker sig väl, men kan ändå ha svårt att förstå och tolka språkets djupare mening. Det som sägs uppfattas ofta bokstavligt och uttryck som till exempel "han klippte av mig när jag talade" kan upplevas som skrämmande. Det är vanligt att man har svårt att förstå innebörden i symboler, humor och ironi. Språkmelodin kan dessutom upplevas som entonig. Om man har autism har man ofta svårigheter med att inleda och upprätthålla samtal med andra. Man kan också tycka att det är svårt förstå ansiktsuttryck, blickar, gester och tonfall i kommunikationen med andra människor.

Om man har autism är det vanligt att man föredrar en vardag med rutiner och struktur och tycker att det är besvärligt med förändringar. Det kan bero på att man har svårt att föreställa sig olika alternativ och vad som ska hända och därför blir rädd och orolig. Man kan vilja göra saker på ett visst bestämt och upprepat sätt, så kallade ritualer. Att behöva göra avsteg från rutiner och ritualer kan orsaka utbrott av ilska eller förtvivlan.

Ibland kan man ha så kallade specialintressen, vilket innebär ett eller flera ensidiga intressen som är så intensiva att de blir till hinder för andra, mer vardagliga aktiviteter. Exempel på specialintressen är att rada upp saker, titta på spegelreflexer eller att lära sig tidtabeller, andras födelsedagar eller invånarantalet i Sveriges alla kommuner. ""

"" Källkod: Fakta och råd / Autism / Landstinget Kronoberg

Allt är inte negativt med Autism. Det finns flera egenskaper som ibland gör en avundsjuk.

Enkelheten, klarspråket. Vill du något så är det bara att säga det. Man behöver inte prata runt något eller säga det på rätt sätt för att det inte ska uppfattas fel eller vänta på rätt tillfälle. Börjar det bli sent och du vill att gästerna går hem så hjälper det inte med vinkar som att släcka ljuset lite här och var. Däremot är det helt naturligt att säga nu får du gå hem för jag ska sova. Okey, inga "hard feelings" här inte. Inget muttrande om att man är otrevlig utan man har bara sagt vad man vill i klartext och det mottas helt naturligt.

Ärligheten. Tycker du om min nya frisyr? -Nä, det gör jag inte. Inget falskt smicker här inte. Får man ett ja så vet man att det är ärligt. Är inte maten god så får man veta det ;) Finns inget manipulativt över huvudtaget. Man säger inte saker som man vet att andra vill höra utan man säger sanningen....och ja, ibland gör sanningen ont men lögner gör ondare.

Snällheten, ja för så är det faktiskt. Visst kan det uppfattas som burdust och ohyfsat i en del sammanhang. Dock faller det bara tillbaka på ärligheten. Det finns inget genuint elakt i personer som har autism eller asberger, det är bara det att de säger vad de tycker och om du inte håller koll på vilket lag Taif spelar mot i sista omgången så kan det komma ett snäsigt svar men det är ju för att det är den mest naturliga saken i världen att hålla koll på och håller du inte koll på det jag då är du lite dum ;-) Nej, med snällhet menar jag att man inte medvetet är elak. Du är inte uträknande och säger saker JUST för att såra personer. För likväl som man inte fjäskar för någon så är man heller inte medvetet elak mot någon.

Vad gäller specialintresse, så är nog hockey det jag kommer att tänka på. Kan ni namnen på alla sveriges arenor och vilket lag de tillhör? Eller vad det blev för resultat i förra säsongens match mot Malmö borta? Eller till vilket lag Christoffer Björklund gick till? Jag vet en som säkert kan ge svaret på frågorna utan att googla ;-)

Nu är jag helt uttömt på kraft och armen börjar värka lite för att jag suttit för länge. Lite mjukgörande rörelser skall utföras innan bingen väntar.

Ha en go måndagskväll / Eva-Lena

 
 
Läs 1 kommentar. Lämna den andra kommentaren!

Tävling??

Allmänt dravel
I går gick Melodifestivalen av stapeln. Mello, som det tydligen numera heter. Det smeknamnet talar väl egentilgen bara om hur fånig tävlingen egentligen är. Mello, det låter ju som två trötta tonårstjejer som inte orkar säga hela ordet. Ungefär som "ska du ha en karra" istället för karamell. Ja, nu var det inte riktigt smeknamnet jag hade i åtanken att drifta utan tävlingen. Inte bara musiktävlingar utan även andra tävlingar som jag anser att man inte kan tävla i. Alla tävlingar som inte har givna reglar som talar om vem vinnaren är, skönhetstävlingar, mattävlingar, musiktävlingar, konsttävlingar, filmtävlingar, mfl. Där det bedöms lite på tycke och smak.
 
I dag kommer tidningarna explodera i rubrikerna "Rätt låt vann", "Fel låt vann". Tänk om det skulle vara så inom till exempel sport?? Hur orättvis en hockeymatch än är så vinner det lag som gjort flest mål. Ett hundrameterslopp kan avgöras med 100 dels sekunder men han/hon som kommer först i mål vinner. Det blir aldrig diskussioner om att rätt eller fel person vann? Sen kan man ju tycka vad man vill om regler, men de finns där och de styr vem vinnaren blir.
 
 
I veckan stötte jag på ett annat system som jag verkigen ifrågasatte starkt. Ett betygssystem, ja nu är det ju inte ett ämne som inte diskuterats innan. Detta betyg handlar inte om skolbetyget utan ett betygssystem som är en överenskommelse mellan ett företag och facket. Ett betygssättande på alla anställda, ja givetvis handlar det inte om tjänstemännen :/
 
Betygen styr även lönesättningen. Varje år bedöms du av din arbetsledare (direktkanal till ledningen på företaget) I år så har de flesta fått sänkta betyg, vilket direkt resulterar i lägre lönekostnader för företaget. Smart drag, då företaget drabbats hårt av lågkonjukturen. Eller är det verkligen ett smart drag på lång sikt?? Återkommer till detta.
 
Kriterium för att få betyget 3 (skala 1-5) är att komma i tid och göra sitt jobb. Vilka kriterium som gäller vid högre eller lägre betyg är ej satta, utan ligger på arbetsledaren att bedömma. En dam hade en 4:a för hon arbetade undan så fort dock hade hon en 2:a för att mycket blir fel. Med min matematik så hänger dessa tal samman. En annan herre fick sänkt till en 2:a för att han arbetade för sakta. Han närmar sig 60 och är nogrann som få. Han gör alltså ett BRA arbete i mina ögon för att öka kvaliten på produkterna, men straffas för att det går för långsamt? Sen har vi arbetsledarens granne som även tillsammans firar semestrarna på samma husvagnscamping. Höga betyg som ger fetare plånbok.
 
Varje betygssänkning ger några hundralappar mindre i plånboken för den anställde och då kan man ju räkna ut att det ger desto mer för företaget med tanke på skatter och socialaavgifter. Smart drag? Ja, det kan man ju undra? Jag tror faktiskt inte det ens är det bra drag på kort sikt. Visst siffrorna blir bättre men tror man verkligen att det är en morot för de anställda att få sänkt betyg. Alltså utföra samma arbete men med lägre lön? Hade jag fått sänkt betyg för att arbetsledaren anser att jag arbetar sakta så hade jag inte arbetat fortare utan snarare tvärt om. Detta system kan ju inte stärka arbetsmoralen, ej heller yrkesstoltheten.
 
Visst kan jag förstå om man får sänkt betyg tex. om man ständigt och jämt kommer försent. Kommer en person försent till en line så stoppar det upp produktionen på hela linen. Dock går det ju att lösa på annat sätt än med ett betygssystem. Och ska det finnas ett betygssystem så ska det finnas klara regler vad man bör prestera för att få ett högre betyg. Finns det inte det, utan det handlar om godtycklighet, så ger det ju inte den positiva effekten som företaget skulle tjäna mer på. Den anställde har ju inget att sträva efter?
 
Sen är det ju lite läskigt att det är upp till en person att avgöra vilket betyg du får. Precis som när man gick i skolan ju. Jag som alltid säger vad jag tycker, även fast det inte alltid faller i god jord och de som säger vad andra vill höra, fast man inte tycker det själv. Sen finns det en annan aspekt. Jag minns när jag gick på gymnasiet, det fanns en svenska lärare som hade ett gott öga för mig. Visserligen var jag duktig i det svenska språket, både vad gäller uppsatser och gramatik. Däremot höll jag med en klasskompis till mig som ifrågasatte hur det kom sig att jag fick en 5:a på min uppsats medans hon fick en 3:a. Han gav inte ett godtagbart svar på hennes fråga, dock var jag glad över min 5:a men ansåg att hennes uppsats var klart mer värd än 3:an som hon fick.
 
Lite så blir det ju även på detta företag kan jag tänka mig. Personkemin styr nog en heldel. Dessutom får ju arbetsledaren direktiv uppifrån. -Vi behöver få ner personalkostnaderna......-okey, då ser jag över betygen. Jag tycker det är rena 1800-talet, då knegaren stod med mössan i hand. Dessutom är detta betygssystem godkänt av facket??? Ja, allt är inte svart eller vitt.
 
Ha en bra söndag / Eva-Lena
 
 
 
 
 
Ingen har kommenterat än bli den första!

Arla morgon

Allmänt dravel
Solen börjar gå upp och det är så tyst. Trafiken har inte dragit igång ännu på 25:an utanför. Vaknade vid 6 idag med huvudvärk och en värkande arm. Först gick jag bara ner och tog 2 alvedon och kröp ner igen jämte min sovande sambo men sömnen ville inte infinna sig så jag beslutade mig för att kliva upp. Efter ett par baljor kaffe är jag nu redo för att möta dagen.
 
Verkar bli en solig dag idag. Tänkte jag skulle valla mamma :) Kanske med en tur till Växjö och barnbarnen i Hovmantorp. I morgon fyller Micke 22 år. Hua, vad tiden går. Han är född 4 dagar efter min 25 års dag. Herrejösses, han är ju snart lika gammal som jag var då.....vart tar åren egentligen vägen??
 
 
Mycket av mina tankar kretsar just nu till det stundande bröllopet. Det börjar kännas mer verkligt nu. I går eftermiddag var vi in til stan och provade ut frack till Christer. Det är något speciellt med en man i frack och mitt hjärta gjorde en extra liten volt igår när jag såg på den man som vunnit mitt hjärta.
 
 
Nu är våra kläder inför bröllopet ordnade. Köpte passande smycken igår och skorna är beställda. Vet dock inte om jag ska ha dem för det kan bli lite för mycket turkost men om det inte blir bra med dessa så kommer jag ändå att ha användning för dem. Jag måste ha köpt de sista paret för nu var de turkosa slutsålda :)
 
http://www.bonprix.se/produkt/sandalett-svart-958805/?type=image
 
Eftersom alla barnen följer med på resan så har jag en privat frisör (Christers dotter Jenny) en stylist (Mickes flickvän Jennifer) och en duktig fotograf (min son Fredrik) Skulle behövt ha en florist också men jag tänkte nog agera sådan själv. Jag vet nämligen hur jag vill ha brudbuketten och jag vet att jag skulle kunna skapa den själv, enda som ligger mig i fatet är väl tiden. Vi kommer ner på måndagskvällen och har egentligen bara tisdagen till att handla det som återsår. 1 Maj är nämligen en helgdag även på Mallorca. Vi får se hur vi gör med blombuketten.
 
Nu är klockan snart 8, undrar om jag ska försöka krypa ner och sova en timme eller två. Tilda kommer att hålla sig lugn i allafall för hon har fått varit ute alla redan. SMP har jag hämtat in till lilla gubben, så han slipper ut i den kyliga morgon luften. Han måste ju bara älska mig då :D
 
Ha en go helg / Eva-Lena
Ingen har kommenterat än bli den första!

Ja, då var man ett år äldre då.

Allmänt dravel
Fick lite panik när Micke sa att jag fyller 50 om 3 år. Jösses, det kan väl ändå inte stämma!!! 50 år, då är man ju gammal :)
 
I dag gjorde vi som så att vi alla åkte hem till mamma och käkade tårta. Jennifer hade laddat ner en app på sin mobil med Harlem Shake. Små tokiga blev vi och spelade in en liten film och oj vad vi skrattade. Mamma bangar inte för mycket hon heller. Hon är så jäkla go!! Vet inte hur man gör för att få in filmen här, men jag lägger en länk till Youtube och hoppas att det funkar.
 
Harlem Shake
 
I dag var jag hos sjukgymnasten. De hade fått svar på magnetröntgen som visade att jag fått en utbuktning på disken mellan 6-7 kota tror jag det var. Alltså inte så illa som diskbråck dock illa nog. Inget att oroa sig över. Troligtvis kommer jag att bli fullt återställd men det kommer att ta tid. Jag skall fortsätta med den övningen jag fick sist. Vi försökte oss på en ny övning men den gjorde alldeles för ont så den får vi lugna oss med ett tag till, sa han. Om en och en halv vecka skall vi ha en ny träff och förhoppningsvis är jag ännu bättre till dess.
 
Ha en forsatt bra kväll / Eva-Lena
 
 
Ingen har kommenterat än bli den första!

Åter i arbete.

Allmänt dravel
Ja, nu är jag så pass kurerad att jag börjat jobba igen. Den värsta värken är släppt och idag tar jag bara alvedon och paraflex som smärtlindring. En domningskänsla i armen har jag hela tiden men inte värre än att jag kan arbeta. På onsdag ska jag till sjukgymnast och förhoppningsvis får jag i slutet av veckan veta vad magnetröntgen visade. Men eftersom jag är så pass mycket bättre så har jag en förhoppning om att det inte är diskbråck, men det återstår att se.
 
Jaha, då blev det kvalserien för Tingsryd. Det är ju bara att gilla läget och hoppas att det går vägen. Magkänslan säger att det skiter sig men hjärtat säger att vi spelar i Allsvenskan även nästa år. Det kändes verkligen underligt efter vinst matchen mot Oskarshamn. Glädjen ville inte infinna sig då vinsten inte räckte eftersom Almtuna slog Mora. Kändes lite som man sett en match med lag man inte håller på och egentligen inte bryr sig om hur matchen slutade. Underlig känsla!
 
Går Sundsvall vidare till kval så får vi väl göra en repris och resa upp till Sundsvall igen. Eller fan vet om jag pallar en sådan resa, dock skulle den väcka många goa minnen ;-) I dag blev det klart att Petter lämnar tränarjobbet i Tingsryd. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det. Bra / Dåligt?? Ingen aning, det kan ju kanske ge en positiv effekt eller inte?? Usch, vad jag tycker illa om att vi hamnade i kvalet. Får nästan magont av att tänka på en eventuell division 1 serie igen :(
 
Dagens arbete har bestått i att gå igenom inkorgen. Mailen som kommit under de senaste veckorna har jag antingen vidarebifogat eller svarat på. Märker dock att jag hade lite svårt att komma ihåg vad jag gjort med dem så det blir lite extra arbete att reda ut allt. Borde ha rensat ur dem som blivit helt klara. Nu får jag istället undersöka till vem jag skickat eller vad jag svarat. Har ju inte alltid varit klar i skalllen när jag varit och spekat i mailen. Är det något jag missat så lär jag nog få höra det och kan då komma tillbaka med en förklaring.
 
I helgen har jag sytt lite på brudklänningen. Trots min litenhet så var jag för bred över bringan för att komma i den. Fick köpa siden band och göra om den i bak så att jag har snörning från midjan och upp. Däremot upptäckte jag att jag är alldeles för mager eftersom kläningen är en tubklänning så ser man axlar och skulderblad. Kan ju säga att jag inte såg vacker ut, skinn och ben :(  Ställde mig på vågen och upptäckte att jag gått ner 2 kg och det är MYCKET på lilla mig. Två månader har jag på mig att gå upp i vikt. 5 kg hade varit önskvärt. Slutar jag röka så vet jag av erfarenhet att det inte alls är någon möjlighet. Lite festligt, nästan alla som slutar röka är rädda för att gå upp i vikt. Min morot till att sluta röka är just för att gå upp i vikt.
 
Det blev en riktigt hoppig blogg idag men det är lite så det känns. Det är så mycket på G, så man har svårt att hålla fokus på en sak. Nu ska jag sätta mig med klänningen igen. Snörningen blev lite för mycket så jag måste testa med att inte snöra den så tätt utan kanske bara använda mig av varannan hälla.
 
Ha en go måndag kväll / Eva-Lena
 
 
 
 
Ingen har kommenterat än bli den första!

Ibland kommer man inte på någon bra rubrik :)

Allmänt dravel
I skrivandet stund ligger Tingsryd under kvalstecket med en period kvar att spela :( Snälla Tingsryd "make my day" !!!
 
 
I´ve a visitor on my blog that have made me curious. I can´t see who you are but I can se that you´ve visit me every day the past week. You're welcome to do that, I do not want to scare you away. But as I´ve made some ancestry research and found relatives in your part of the world, I´m curious if maybe that´s the reason you visit my website. In that case I would like you to contact me, if you like? If you don´t wish to contact with me, you still are welcome to visit my website :) My e-mail is lisselgard@hotmail.com
 
I dag är ingen vanlig dag, idag är en bättringsdag. Ja, för idag har jag inte lika ont som jag haft innan. Jag har skippat Tramadolen helt och går bara på Alvedon och Paraflex. Har inte dagit några tabletter sen 12-tiden och jag är inte död av smärta. Till kvällen tänkte jag faktiskt prova att ta bara Alvedon för att se hur det går.
 
 
Nu kanske jag inte direkt kan göra Limbodansen men jag kan gå med upprätt huvud och jag kan vrida huvudet åt höger och vänster och det är en början. Åhh, jag hoppas att de verkligen är på väg tillbaka!!
 
Nu ska jag följa sista perioden. Snälla SSK se nu till att vinna över Almtuna! Kämpa grön/vita Tigrar, se till att avsluta säsongen IKVÄLL
 
Ha en go kväll och imorgon är det fredag  :)
/Eva-Lena
 
Ingen har kommenterat än bli den första!

Magnetröntgen

Allmänt dravel
Jag känner att jag haft väldigt flyt vad gäller tid till magnetröntgen. Jag fick remiss direkt vid första läkarbesöket och i måndags kom en tid till den 9 April. Jag tyckte det var alldeles för länge till dess och ringde därför upp dem i måndags och satte upp mig på återbudslistan. I går ringde de vid lunch och jag fick en tid vid halv 4.
 
I veckan pratade jag med en kollega som tidigare opererats för diskbråck. Han fick ont igen i September och gått på värktabletter sen dess och får komma till MR nu i mars. En Facebook vän har gått med värk i 9 månader. Hon har inte blivit bättre trots sjukgymnast, akupunktur och kiropraktor. Hon har bett om magnetröntgen men inte fått gehör. Nä, så jag ska nog inte klaga.
 
 
Magnetröntgen var inte så farlig som jag trodde. Jag var rädd för att man skulle få lite panik i det trånga utrymmet. Undersökningen tog 25 minuter ungefär. Det jobbigaste av ljudet. Högt som tusan. Man hade hörlurar med radio i men när maskin väsnades så hörde man inget från radion. Jag låg och blundade och tiden gick faktiskt väldigt fort trots att man låg där så pass länge alldeles blixt stilla.
 
Nu är flygbiljetterna bokade till Mallorca. Det blir, förutom Christer och jag, mina tre grabbar och Christers dotter. Det känns underbart att få ha ha dem med oss på vår stora dag :) När de åker hem efter en vecka, så har Christer och jag ytterligare en vecka då vi kan rå om varandra. Nu har jag bestämt mig för klänning. Det blir den turkosa klänning som jag visade i ett tidigare inlägg. Jag älskar turkos :)
 
I dag är värken lättare. Sov till halv 8 istället för som tidigare då jag vaknat vid 4 bara för att ladda ny omgång värktabletter. I morses skippade jag också Tramadolen och tog bara Alvedon och Paraflex och peppar, peppar det verkar funka. Lätt huvudvärk har jag visserligen med det står jag ut med :)
 
Ha en bra dag /Eva-Lena
 
Ingen har kommenterat än bli den första!

Gnällblogg

Allmänt dravel
Ja, detta blir en gnällblogg. Känner att jag behöver skriva av mig och har behov av att tycka lite synd om mig själv ;)
 
Ligger i soffan och ligga är det jag gjort mest hela veckan. Risk för att jag får liggsår. Rastlös blir man också men värken gör att jag inte kan hitta på så mycket. I går morses vaknade jag och hade inte så ont. Armen kändes mest avdomnad och jag kände en sådan glädje över att inte ha ont. Äntligen på rätt väg trodde jag, ack vad jag bedrog mig. I min glädje över avsaknaden av smärtan ringde jag Jennifer och frågade om hon ville ta mig in till stan. Törs inte riktigt köra själv. Tänkte vi skulle kolla lite på skor, smycken och andra accessoarer till bröllopet.
 
När vi väl var framme på Grand samarkand kände jag att jag ångrade att vi åkte in. I bilen in började smärtan komma smygande. Det var dessutom mycket folk som gjorde att lusten avtog. Vi kikade runt lite men hittade inget som direkt föll i smak utan det slutade med att vi gick in på Maxi och plockade ihop en varsin sallad och åkte hem. I bilen hem kände jag att värken kommit tillbaka med full kraft och väl hemma käkade jag salladen, proppade i mig värktabletterna och gick och la mig. Vaknade inte förrens sent på eftermiddagen då CC kom hem. Vi åkte och handlade mat, åt och åter igen gick jag upp och la mig efter att jag tagit medicinen. Det går inget vidare att vara uppe efter att jag tagit tabletterna då det påverkar mig med yrsel och en känsla av att jag är berusad men den värsta värken släpper.
 
Vaknade vid 5 i morses av att armen gjorde ont. Gick ner och rökte, ville inte ta hela dosen medicin eftersom jag bara får ta dem 3 ggr per dygn så måste jag hålla inne lite så att jag pallar dygnets vakna timmar, Tog två alvedon och kröp sedan ner igen. Snurrade och snurrade men lyckades till slut somna om. Vaknade igen vid 8 och hade då så jävla ont, så jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Proppade i mig dosen av piller och grät som ettt litet barn, så trött på värken och ledsen över att jag igår verkligen trodde att jag var på väg att bli bättre. Glädjen jag kände igår förvandlades till en fruktansvärd besvikelse.
 
I morgon börjar en ny arbetsvecka och jag ska till sjukgymnasten. Jag tror väl inte de kan utföra underverk så jag kan tänka mig att jag blir tvungen att ringa upp läkaren för ett sjukintyg. Visserligen har jag kontoret hemma men eftersom jag varken kan sitta längre stunder eller köra bil så kan jag inte sköta mitt jobb fullt ut. Visserligen svarade jag på lite mail i förra veckan och tog även telefonsamtal ibland. Det berodde lite på hur jag mådde när det ringde. Var jag yr i mössan av medicinen ville jag inte svara dock ringde jag upp när jag mådde bättre.
 
Jag har fått tid till magnetröntgen 9 April!! Det är ju över en månad till dess. Ringer nog in i morgon och försöker skynda på det. De har kanske någon väntlista på återbud som jag kan sätta upp mig på. Sen löser väl inte MR problemet men där ser man väl ändå vad det beror på och vad man kan göra åt det. Jag kan ju inte leva på starka värktabletter hur länge som helst och tro mig, som det är nu så kan jag inte leva utan dem :( Ont i ryggen har jag haft innan men aldrig något som varit i närheten av detta.
 
Ha en go söndag / Eva-Lena
 
 
Läs 1 kommentar. Lämna den andra kommentaren!

Nu är datumet satt

Allmänt dravel
Ja, när väl namn ändringen blev klar, så kunde vi börja agera. Vi hade först planer på att gifta oss i kyrkan här i Lessebo. Vi dividerade fram och tillbaka hur och var och vad vi skulle äta, resa på bröllopsresa, vilka som tänkas komma och vilka man skulle bjuda till slut ville jag knappt vara med längre. JO, visst ville jag gifta mig, där tvekade jag inte men allt bestyr, pallar inte rodda med det.
 
Då bestämde vi oss för att dra till Palma och gifta oss där nere. Lite nojig var jag dock på vad grabbarna skulle tycka, speciellt kanske Fredrik som höll på att planera bröllopsmiddagen. Mamma undrade jag lite också över hur hon skulle reagera som då inte kan vara med. All min oro över detta försvann i och med att jag tog modet till mig och pratade med dem. Mamma hade full förståelse. Då får ni ju bröllop och smekmånad i ett konstaterade hon glatt. Mamma om någon förstår att jag haft rätt mycket att fixa och ordna med den senaste tiden och att orken någonstans tar slut. Grabbarna tog det också med jämnmod. Fredrik sa - Mamma, ni är faktiskt vuxna och får faktiskt bestämma det själva. Är det vad ni vill så givetvis ska ni göra det. Visserligen finns det en chans att även de kan hänga med ner och vara med. Men som sagt även de är vuxna och får rodda med det själva, sovplats finns ;)
 
Så nu är datum satt och präst, flyg och boende bokat. Den 2 Maj viger vi oss någonstans i Palma. Det är inte 100% säkert ännu var. Vi ska se ifall vi fixar tillstånd att vigas på någon vacker plats, om inte så kommer det bli vid hamnen i anslutning till Svenska Kyrkan på Palma.
 
Mitt största dilemma nu är vad jag ska ha för klänning. Jag har bestämt mig för att jag vill ha en blåklänning. Jag har ett par alternativ. Den det lutar åt just nu (det kan dock ändras) är en som går åt det Turkosa hållet.
 
 
Samtidig har jag tittat på några i Chiffong. Det fladdrar så vackert i vinden. Jag har hittat två. Den ena är kort framtill men jag tycker inte det gör så mycket eftersom den har ett litet släp baktill. På bilderna är klänningarna röda men jag väljer i så fall kungsblå.
 

 
Jag hinner nog hitta fler innan jag bestämmer mig för vilken det blir. Snacka om I-land problem. Samtidigt är det jätte skoj att flanera runt på nätet och leta efter den perfekta klänningen.
 
Apropå goolga på nätet. Jag tycker det är lite läskigt vad datorn har koll på vad jag gör och vem jag är. Jag tänker då på den riktade reklamen. Jag har sökt på klänningar och boende i Palma. När jag sedan är in på andra sidor så får jag direktriktad reklam från företag som säljer klänningar. Kollade på Aftonbladet idag och då fann jag dem vid sidan och mitt emellan två artiklar var det reklam från Novasol om hus på Mallorca. Jag tycker INTE om det!!
 
Usch nu snurrar det lite i kupan, tror att värktabletterna börjar göra verkan. Får nog ta och blunda lite nu.
 
Ha en bra kväll / Eva-Lena
 
Ingen har kommenterat än bli den första!

Skyltsöndag

Allmänt dravel
Då var ännu en skyltsöndag till ändå. Riktig julstämning var det allt. Snön yrde och orkestern spelade julsånger.
 
 
Dock var det inte det ultimata vädret för rullstol. Mamma kom till Lessebo med färdtjänst för att få gå på julskyltningen. Jag har aldrig tänkt på hur svårt det kan vara för människor i rullstol. Ta bara trottoarkanter, visst har man kört banvagn innan men det är lite skillnad på vikterna. En barnvagn väger inte över 20 kg. Eldprovet kom väl när jag skulle gå igenom tältet de byggt upp. Där inne var det massor av folk, snö och kullerstenar. Mamma blev lite förskräckt av att ge sig in i vimlet och sa att det inte var nödvändigt att se allt. Vilket triggade mig en värre. Nog fan har människor i rullstol samma rätt att få uppleva saker som vi andra.
 
 
Vi tog oss igenom och jag kan nog definitivt få körkort på denna kärran nu :) På andra sidan stötte vi på bekanta. Mamma köpte lite lotter och vann en saffranskaka som hon valde att ta med sig till eftermiddagsfikat på "träningslägret" Hon är go min lilla mamma. Hon gillar inte att man säger Rehab, för det förknippas inte med något positivt. Därför väljer hon att säga att hon är på träningsläger och det är det ju också. Hon kör 4-5 pass om dagen :)
 
 
När vi varit i alla butikerna (alla 3) så var det fortfarande en halvtimme kvar innan taxin skulle komma. Vi hade ingen möjlighet att ta oss hem till mamma eller mig eftersom det finns trappor. Däremot så kom jag på att det finns hiss upp till Bengt. Jag ringde och han var hemma och vi kunde absolut komma upp och få lite fika.
 
 
Bagare Bengt är aldrig nödbedd när han får objudna gäster. Skulle någon dyka upp hos mig oanmält så blir det allt en slät kopp kaffe. Bengt plockade fram hembakade bullar, muffins och lussekatter. Visserligen gjorde han klart för oss att lussekatterna var köpta ;-) Det visade sig att vi hade en väldans tur att Bengt var hemma eftersom de ringde från Färdtjänst och sa att de blir försenade en halvtimme, vilket inte gjorde så mycket för då kunde vi fika i lugn och ro. Men det kom ett samtal till, straxt efter. Bilen som skulle hämta mor hade halkat ner i diket så de blev tvugna att skicka en annan. De lovade att höra av sig då den närmade sig..En timme efter utsatt tid så ringde chauffören och klädde oss vi tackade för en trevlig fika stund.
 
Det hade blivit en mycket lång väntan UTOMHUS i snö och blåst, så vi var väldigt tacksamma att Bengt kunde släppa allt han hade i händerna och komma oss till undsättning.
 
Ha en trevlig kväll / Eva-Lena
 
Färdtjänst, Julskyltning, Mamma, fika, skyltsöndag;
Läs 1 kommentar. Lämna den andra kommentaren!

Teleborg Slott

Allmänt dravel
I söndags var jag in till stan med Fredrik. Vi tog med mamma/mormor på en promenad rund sjön, bort till Teleborg Slott.
 
 
Ett mycket vackert slott. Jag har varit där en gång tidigare, på julbord med jobbet. Då var det mörk så man såg inte så mycket av omgivningen. Nu var väderet mulet och höstgrått vilket gav slottet en nästan spöklik skepnad.
 
 
Jag är ju inte så förtjust i hösten men jag kunde föreställa mig hur omgivningen skulle se ut på våren med dessa vacka bokträd runt ikring. Slottet har en gång ägds av Greve Fredrik Bonde. Lite skojigt faktiskt för min yngsta son (på bild) heter Fredrik och min mellan grabb har kallats för bonde ända sen har var liten. Det var ett namn han tog sig när han började spela CS och sen dess har bet hängt kvar. När han bodde hemma och någon sökte honom så var det alltid bonde de frågade efter. Det hade mamma lite skojigt åt.
 
 
Det började dugga när vi var vid slottet och på tillbaka vägen ökade vi hastigheten i samma takt som regnet. Mot slutet fick mor sig en rallytur i rullstolen :)) Blöta, men vid gott mod, intog vi lite fika innan det bar av hemåt.
 
Ikväll är jag chaufför in till Växjö. Fredrik, Bonde ska spela korphockey. Okristligt sent börjar halv tio och slutar elva. Vid den tiden brukar jag normalt sova. Kameran får följa med så att jag orkar hålla mig vaken.
 
Ha en bra kväll / Eva-Lena
Läs 2 kommentarer eller kommentera du också!

Mamma läge :)

Allmänt dravel
Mamma är på bättringsväg. Varje dag gör hon framsteg. För en vecka sedan kunde hon inte röra vänsterarmen alls. Idag kunde hon föra handen upp till munnen :) Hon kan röra fingrarna och handleden. Ansikts förlamningen har släppt, inte helt men gått tillbaka jätte mycket vilket även märks på hennes tal.
 
I dag hade vi ett rehabmöte där vi gick igenom dagsläget och satte upp mål och delmål. V.51, lagom till jul, är hon uppsatt för hemfärd och till dess skall mycket ordnas. Nästa vecka ska rehab göra ett hembesök i mors lägenhet för att se ifall den går att anpassas till hennes funktionshinder. Då kommer mamma och jag vara med samt personal från rehab och kommunen.
 
När mamma skrivs ut från rehab ska allt vara klart med boendet. Om det inte hinner bli klart så kan det hända att det blir ett tag på korttidsboende tills allt är färdigt. Det är så gott att se framstegen hon gör. Hon är så stark och träningsvillig. Hennes egna mål är att kunna umgås med vänner, flytta hem till lägenheten och kunna gå själv med hjälp av rullator. Med den "jävlar anamma" hon har, så skulle jag inte bli förvånad om hon når dit kanske lagom till hennes 80 års fest i sommar :))
 
 
Ha en skön måndag / Eva-Lena
Mamma, Rehab, Stoke;
Läs 2 kommentarer eller kommentera du också!

Älskvärd person

Allmänt dravel
Denna vecka har varit en av de jobbigaste veckor jag upplevt på mycket länge.
 
I måndags hade jag ett fått ett meddelande i mobilsvar, dock utan att någon sa något. Jag hann inte mer än lägga på luren så ringde min syster. Mamma behövde hjälp, hon låg på golvet hemma hos sig och kunde inte röra sig. Tack och lov befann jag mig i Lessebo och satt dessutom i bilen så det var bara att vända om och med ilfart åka ner till mamma. Jag fann henne liggandes på golvet med luren i örat, pratandes med min syster.
 
Ringde 112 och fick löfte om att ambulans skulle skickas. Blev kopplad till en sjuksyster som bad mig att utföra ett par tester på mor, eftersom jag läst om detta innan så visste jag varför och vad som skulle göras. Mamma försökte räcka upp händerna och den vänstra armen hade hon svårt att få upp. Leendet var lite snett dock var talet klart och sammanhängande och hon visste både vad hon hette och kunde rabbla personnummmer mm. Efter en halvtimme kom ambulansen, de gjorde samma tester på mamma och hon fick upp armen mycket mer och kunde med hjälp ta sig till båren i trappuppgången. Resten av dagen och kvällen spenderades på sjukhuset.
 
I tisdag besökte jag mor till eftermiddagen och hade hennes bästa väninna Lisa med mig. Mamma mådde riktigt bra och kunde gå själv med hjälp av rullatorn. Hon pratade med mig och trodde nog att hon kanske kunde åka med mig hem dagen efter. Jag sa åt henne att de säkert skulle behålla henne veckan ut för observation. Röntgen hade inte visat på någon stroke så de borde nog utreda lite mer vad som hänt.Men allt kändes väldigt positivt.
 
På onsdag efter lunch fick jag ett samtal från mamma. Jag hörde knappast vad hon sa. Hon pratade om att hon fått en stroke under natten och sen berättade hon en massa som jag inte uppfattade mycket av. Jag sa åt henne att jag precis skulle på ett kundbesök i Ljungby, men att jag skulle komma till henne direkt efter, så vi kunde prata lite mer. Efter att jag lagt på så ringde jag upp sjukhuset och fick prata med en sjuksköterska som bekräftade att mamma blivit sämre, men sa dock att det inte var någon större fara, så jag bestämde mig för att genomföra kundbesöket. Under resans gång ringde jag grabbarna, syrran och mina bröder och berättade om hur det stod till mer mamma. Min bror var på väg hem till mig och sa att vi kunde mötas upp på sjukhuset. En av mina grabbar sa att han sticker upp till sjukhuset så snart han slutar eftersom han var i Växjö. Jennifer och Matilda, mina goa svärdöttrar satte sig också i bilen och åkte dit.
 
När jag kom till sjukhuset så gjorde det ont långt in i hjärtat. Mamma var förlamade i vänstra ansiktshalvan kunde inte röra vänster arm och vänster ben. Kände mig förtvivlad. Hon hade åter igen varit på röntgen och efter att jag pratat med sjuksköterskan så trodde de att hon troligtvis fått en tia attack på måndagen eftersom symtomerna försvann och att det sedan skett en svullnad eller en stroke som förvärrat skadan. Min bror och jag lämnade sjukhuset med hängande huvuden och det kändes mycket tungt.
 
Torsdagen flöt på med jobb och till eftermiddagen åkte jag till Tingsryd för att ta lite fotografier åt en av spelarna. Åkte sedan direkt från Tingsryd till Växjö för att hälsa på mamma. Hon var ytterligare försämrad, tyckte både min bror och jag. Fladdrade iväg i sina egna tankar allt emellanåt och var väldigt svag i sitt tal. Jag var i upplösnings tillstånd i mitt inre men visade inte med en min hur jag kände mig utan var mycket mer uppåt än jag kände mig och om vi kändes oss bedrövade dagen innan så kändes det inte bättre idag. VAD var det som gjorde att det bara blev värre och värre??
 
Fredagen kände jag mig nästan sjuk, var alldeles håglös. När Chrille frågade mig hur det var med mig, så kunde jag inte säga vad det var, kände bara en olust känsla hela dagen. Liksom bävade för att åka in till sjukhuset igen. Skulle mamma ännu sämre än dagen innan? Jenny, syrrans dotter, hade kommit ner från Karlstad, där hon bor. Jag var glad att se henne men kände mig inte som världens bästa värd :/ Jag grät för första gången sedan mamma blev sjuk. Kändes som att jag hållit inne på min egen oro och rädsla. Allt för att vara stark inför alla andra. Fasaden började rämna. Allra helst hade jag nog bara velat krypa upp i famnen och bara gråta MEN nej jag kunde inte bryta ihop. Jag skulle in till mamma och då kände jag att jag inte ville visa henne min oro. Jag ville inte att hon skulle bli orolig, hon behövde vara stark!!
 
När vi kom in på mammas rum satt hon i rullstolen med ryggen mot dörren. Jag kände av klumpen i magen men stod emot känslorna jag kände när lilla Jenny gråtandes kramade om mormor. Men med denna dag kom vändningen :) Mamma var mycket piggare. När hon satt och åt kvällsmaten så fick hon socker till gröten i en liten papperspåse som skulle öppnas. Sköterskan frågade om hon behövde hjälp men mamma förde påsen till sin orörliga arm och sa att hon måste ju lära sig. Skrattandes tog jag påsen och sa att hon inte behövde lära sig det med än gång. Vi satt ju många runt bordet som kunde hjälpa henne. Det var ändå väldigt positivt att höra att hon accepterat vad hon råkat ut för och villig att lära sig att leva ett lite annorlunda men lika berikande liv. Hon berättade att hon tränat att stå på själv med hjälp av en ståställning på hjul. Jag frågade hur det gick. Lite småskrattandes sa hon att läkaren sagt att hon var duktig, precis som man säger till ett barn. - Fick du något bokmärke, undrade Chrille. Mamma asgarvade, så hon nästan satte i halsen och sa att det skulle hon minsann fråga nästa gång :)) Det blev många goa skratt innan det var dags att sätta sig i bilen och åka hem.
 
Jag kände mig så glad och uppåt i bilen hem. Nu var jag övertygad om att mamma fixar detta. Samtalen jag gjorde till nära och kära var de goaste jag gjort under veckan. Det var så skönt att ärligt kunna säga att allt kommer att bli bra!! All olustkänsla jag hela dagen burit inombords var som bortblåst.
 
I går när vi, Jenny, bror min och jag kom till mamma så var Jennifer och Matilda där. Jag hade med mig hårfönen och gjorde iordning mammas hår, sen gick vi alla tillsammans ner till kafeterian och mumsade lite, Tror att mamma uppskattade att komma bort en liten stund från avdelningen. Vi passade på att slinka in i pressbyrån och handlade en sudoku tidning och lite lördagsgodis :D
 
I dag kommer min syster ner och stannar ett par dagar. Ska bli skönt att träffa henne igen, ska krama sönder henne när hon kommer  :)  På måndag flyttar mamma över till rehab för träning och utredning om framtiden. Hur länge hon kommer att vara där beror lite på hur det går med träning och hur det löser sig med allt kring en permanent framtida lösning.
 
 
Under denna vecka har jag verkligen förstått vilken makalös fantastisk mamma jag har. Visst har jag vetat det innan, men nu när hon varit dålig, så visat sig att hon betyder mycket för väldigt många. Hon är en så varm och go människa och det har så många människor förstått. Den enorma omtanke om hennes hälsa som så många har gör mig verkligen varm om hjärtat. Tack alla som stöttat mamma i hennes tillfriskande. Alla som skickat krya på dig hälsningar till henne!
 
Önskar er alla en skön söndag / Eva-Lena
 
 
Mamma, Rehab, Sjukhus, Stoke, TIA;
Läs 1 kommentar. Lämna den andra kommentaren!

Vill lära mig mer!

Allmänt dravel
Jag har jobbat mycket med Photoshop men det finns så mycket funktioner så fullärd blir man inte. Jag kände att jag ville förkovra mig och behövde hjälp. Scott Kelby har skrivit många bra och enkla böcker om fotografering. Han är den som hjälpt mig att bli en bättre fotograf. Nu har jag dessutom köpt hans bok om programmet Photoshop :)
 
 
Här får man en massa tips om vad man kan åstadkomma med programmet.
 
Ni har säkert alla någongång tagit ett fotografi på en person som blivit så mörk på grund av att bakgrunden är så ljus tex, en solnedgång eller som i detta fall en ljus himmel.
 
 
Hittade ett avsnitt som vidare hur man kan justera detta och testade. Vilken skillnad!! Nu gjoden jag det lite för ljus, så den blir nästan lite overklig men det gäller att prova sig fram lite för att hitta en perfekt justering.
 
 
Som ni ser på finns där en stolpe på första bilden. Den stolpen störde jag mig på och därför tog jag bort den i detta fall använde jag kloningsstämpeln.
 
Det är så skoj att redigera bilder men hjälp av programmet. Nu ska jag hitta något avsnitt och testa på några av mina bilder.
 
Önskar en en skön lördagkväll / Eva-Lena
 
 
 
cs, photoshop, redigering, scott kelby;
Läs 1 kommentar. Lämna den andra kommentaren!

Polenkryssning

Allmänt dravel
Då har vi varit och rest igen. Denna gång tog vi Stena Visions 24-timmars kryssning till Polen men tema 80-tal.
 
 
Med mig på resan hade jag med min nya kamera. Jag måste ju testa den. Jag behöver inte lära mig funktionerna direkt eftersom jag valde en Canon EOS 550D. Jag har ju EOS 450D sedan innan så de är väldigt likvärdiga. Fick ett zoomobjektiv på köpet 70-300mm så nu kan jag zooma in ytterligare lite. Dessutom är det bra med 2 kameror då jag kan ha olika objektiv beroende på vilken bild jag ska ta.
 
 
Det är rätt mycket alkohol som flödar på en sådan här resa. Dansa gick bra fram till elva snåret efter det var det nästintill omöjligt att dansa för allt krossat glas och dricka som låg över hela dansgolvet. Dessutom blir folk yvigare i sin dans och har inte riktigt styrsel över sina kroppar vilket föranleder en heldel krockar. Synd att folk promt måste ha drickat med sig upp på dansgolvet!!
 
Barhäng med ljuskrona :)
 
Musiken framfördes av DJ Michael Brinkenstjärna. Lite av skandalman, men jag är inte den som dömmer andra. Trevlig prick ur min synvinkel.
 
 
Att komma med en fet kamera öppnar dörrar för att få ta bra bilder. Här pratar vi om människor som vill synas. MÅSTE synas, syns man inte så finns man inte.
 
 
På hemvägen passade jag på att besöka spaavdelningen och fick mig lite massage med "Hot stones" medans Chrille tog sig en vilopaus i hytten man blir trött av att ligga på topp :) Två timmar innan vi gick i land drog de igång med musik i nattklubben igen. Ingen var dierkt upp och dansa, antingen var man matt efter gårdagen eller för fulla för att fixa det. Däremot fick vi underhållning i form av denna lille grabb på 2 år. Han ägde dansgolvet :)
 
 
Ha en go söndag / Eva-Lena
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hot stones, Party, Polenkryssning, Stena Vision, fest;
Läs 1 kommentar. Lämna den andra kommentaren!

Lek med softboxarna

Allmänt dravel
I går var Fredrik hemma och käkade, som tack fick han ställa upp som modell. Jag har lånat hem softboxarna från jobbet för morgondagens fotografering. Det var ett tag sedan jag använde mig av dem så jag kände att lite träning inte skulle skada. Även Tilda fick stå modell.
 

Bilden blev alldeles för ljus men jag gillar den ändå. Tilda ser livrädd ut, ja det är ju förståligt, inte varje dag jag uppmuntrar henne att hoppa upp i möblerna. Men hon blev mer och mer bekväm i sin roll :)
 
 
Visst lite mutor (belöning) blev det också i form av hundchoklad, som hon glatt slickade i sig.
 
 
Tilda i all ära men Fredrik gick det att styra mer. Rätt tacksam att fotografera för jag tror att han tyckte det var lite skoj också.
 
 
Han fick byta lite kläder mellan varven också, tror att det totalt blev 4 olika uppsättningar.
 
 
Jag tog även lite bilder med båda modellerna.tillsammans måste säga att de var mycket samarbetsvilliga.
 
 
Här är en bild som blev alldeles för ljus. Lekte lite med bilden i Photoshop och gjorde den svartvit. Endel bilder gör sig mycket bättre i svartvitt.
 
 
Ha en go tisdagskväll / Eva-Lena
 
Fotografering, Fredrik, Softbox, Tilda;
Ingen har kommenterat än bli den första!

Julaftons morgon

Allmänt dravel
Det känns konstigt att vakna upp en julaftonsmorgon och det är alldeles tyst i huset. Inte ens Tildas tass ljud hörs. Daniel tog med sig Tilda över natten så att jag i lugn och ro kunde skura goöven i huset :)

Tiderna förändras och barnen växer upp. Skaffar egna hem och är inte i samma behov av mamma som tidigare. Men när ska mammas behov av dem sluta ;) Den kommer nog aldrig försvinna. Visst tycker man ibland det är skönt med tystnaden men saknaden av grabbarna är fortfarande kännbar.

I dag kommer alla grabbarna över vilket glädjer mig! Jag hoppas på en fridfull jul för oss alla. I dag vill jag lägga allt som är jobbigt åt sidan och bara glädjas över att vi alla är samlade och får rå om varandra. Julmat och klappar i all ära men det viktigaste är ändå att vi får en stund tillsammans med nära och kära.

Jag önskar er alla en riktigt GOD JUL / Eva-Lena
Läs 1 kommentar. Lämna den andra kommentaren!