Mina tankar kring hockeyn.

Efter beskedet igår att Magnus Sundqvist blir utbytt mot Markus Åkerblom har jag funderat en hel del. Funderingar som funnits lite under denna säsong av och till men jag har avfärdat dem. Taif tredje säsong i hockey allsvenskan. Två framgångsäsonger och nu en mindre framgångsrik säsong. Nu har vi dessutom fallit under sträcket för negativt kval.

Vad är då skillnaden från första framgångsåret? Visst de andra lagen börjar lära sig Taifs spel. Nya spelare som ska finna sina platser, så är det varje säsong. Finns det andra skillnader? Jag anser att det finns en rätt betydande skillnad. När vi kom upp i HA få fanns det en tydlig väg hur vi skulle nå målet att bli ett etablerat allsvenskt lag. Magnus värvades för att leda laget mot målet med en klar inriktning att jobba för klubbmärket. ”No excuse, be a Taifer” stod det på hjälmarna och kärnan i laget såg till att det efterföljdes. En gemenskap byggdes upp i laget och bland supportrar ja hela föreningen verkade genomsyras av detta. Unga hungriga spelare fick chansen att prova spel i högre serie.

 

I år finns ingen text på hjälmarna. Spelare lånas in från högre serier för ett par matcher för att sen försvinna för att eventuellt komma tillbaka igen någon match. Inget ont om dessa spelare men deras hjärtan finns ju inte för Taifs klubbmärke. Helt förståligt, de är ju bara hos oss för att få spelatid och inte bli allt för ringrostiga. I senaste matchen hade vi en kille från lägre serie och vad fick vi se? Jo, en spelglädje och ett sjuhelsikes ”jag vill ta en plats” anda. Han gjorde dessutom det enda målet. Vi har även saknat flera tongivande spelaren med klubbhjärta, Olsson, Owesson och Åkesson.

Nu känns det som att vi utför panikåtgärder och det ger mig en déjà vu känsla. Jag vet att det även stavas pengar när man pratar om en etablering i HA. Bolagisering genomförs för att den vägen få möjlighet att rent ekonomiskt vara med i HA. Men jag skulle även vilja veta hur tankarna går kring A-laget och hur det ser ut fram ledes. Tycker inte att det är lika tydligt som det var det första året. Vad vill föreningen eller det blivande bolaget? Hur ska Taif fungera? Jag menar, det finns ju lag som ligger högt i seriesystemet där det finns uttalade samarbeten med SHL-klubbar. Är det dit Taif vill sträva för att hålla sig kvar i HA? Ja, då är nog det rätta att byta tränare. Magnus värvades ju in för att svetsa ihop ett starkt lag med vi känsla och det är inte lätt att göra när man får in nya spelare för kortare sejour.

Om det är det som krävs för att spela i HA, vad tycker jag om detta då? Ärligt så vet jag faktiskt inte. Jag gillar ju tanken kring klubbmärke, ni vet det där med stolthet hjärta och tradition. Men jag är kanske naiv och blåögd och borde förstå att det inte funkar så i verkligenheten? 

Ingen har kommenterat än bli den första!